SV
  • International

  • English Version EN

Knäsmärtor

Har du också ont i knäna?

Omkring var åttonde invånare i Tyskland drabbas av knäsmärtor. Gäller det även dig?

Vid varje steg, varje benrörelse och till och med vid vila – varje dag utsätts knäleden för mer eller mindre hög belastning, som ofta uppgår till flera gånger kroppsvikten. Undersökningar visar att knäleden belastas med tre gånger kroppsvikten när du går i trappor.1 När du hukar dig eller står på knä utsätts patella för ett tryck på mellan 80 och 100 % av kroppsvikten. När du ställer dig upp kan patella belastas med upp till 400 % av kroppsvikten.2

Knäsmärtor är alltid en varningssignal. Knät är en av de mest skadedrabbade lederna i kroppen och är trots sin storlek mycket känsligt. Därför ska du alltid ta symptom på knäproblem på allvar. Om symptomen ignoreras under lång tid eller behandlas för sent eller felaktigt kan det uppstå följdskador i knäleden som leder till svåra och kroniska besvär. Vid ihållande knäsmärtor ska du därför alltid kontakta läkare för att i god tid kunna fastställa och behandla orsaken. Agera aktivt redan idag! Stöd knäleden för att förhindra och förebygga smärtor. 

1Källa: Duda et al. 2011, AE-Manual der Endoprothetik, 
2Källa: Glitsch et al. 2009, Belastung des Kniegelenks beim Knien und Hocken

Knät

En central led för vår rörlighet

Knäleden (Articulatio genus) är den största leden i den mänskliga kroppen. Den ger stabilitet så att vi kan stå upp, absorberar kroppsvikten och är inkluderad i nästan alla rörelser. Hur mycket knät faktiskt uträttar märks först när man får smärtor som begränsar rörelserna.
Knät är en så kallad modifierad gångjärnsled som även möjliggör ett visst mått av rotation: Dels kan benet böjas och sträckas ut, dels kan underbenet i böjt läge vridas lätt utåt eller inåt. Knäledens uppbyggnad är mycket komplex, vilket också gör att skaderisken är hög.

Knäets delar och funktioner

Knäledens benstruktur

I knät möts tre skelettdelar: de båda längsta benen i den mänskliga kroppen, nämligen lårbenet (Femur) och skenbenet (Tibia) samt knäskålen (Patella).

Dessa tre delar bildar två leder: leden (Articulatio femoropatellaris) mellan lårben och knäskål samt leden (Articulatio femorotibialis) mellan lårben och skenbenshuvud (Caput tibiae). Vid ändarna som möter varandra har lårbenet och skenbenet cylinderformade glidleder med brosk, så att knäleden kan röras smidigt utan friktion.

Eftersom knät givet sin struktur är mycket instabilt finns ledband, muskler och brosk som skydd. Dessa stabiliserar leden åt alla håll och gör att vi kan stå och gå upprätt. 

Knäets uppbyggnad, bild från sidan

 

Höger knä, bild lateralt

  • Knäskål (Patella)
    Knäskålen är triangelformad, lätt välvd utåt på framsidan och skyddar knäledens framsida. Den utgör fästpunkten för lårmuskeln (M. quadriceps femoris) och överför kraften från lårmuskulaturen till underbenet på ett optimalt sätt. Hela främre lårmuskeln fäster in i knäskålen och vidare i skenbenet genom patellasenan, så att benet kan böjas och sträckas.
     
  • Knäveck (Fossa poplitea)
    I knävecket (Fossa poplitea) går viktiga blodkärl och nerver som försörjer underbenet.
  • Menisk (Menisci)
    För att ledytorna hos lårben och underben ska passa bättre ihop ligger det broskskivor – menisker – emellan. Meniskerna (inre och yttre menisk) har dels till uppgift att öka kontaktytan för de båda ledytorna, dels fungerar de också som stötdämpare. Broskskivorna kan absorbera hårda stötar, jämna ut kraftig belastning på knäleden och fördela belastande vikt jämnt. Detta ger ett extra skydd till ledytorna.

 

  • Slemsäck
    Slemsäckarna är elastiska, vätskefyllda och rörliga kuddar som ligger mellan rörliga muskler, senor och ben för att minska friktion och tryck.
  • Menisk (Menisci)
    För att ledytorna hos lårben och underben ska passa bättre ihop ligger det broskskivor – menisker – emellan. Meniskerna (inre och yttre menisk) har dels till uppgift att öka kontaktytan för de båda ledytorna, dels fungerar de också som stötdämpare. Broskskivorna kan absorbera hårda stötar, jämna ut kraftig belastning på knäleden och fördela belastande vikt jämnt. Detta ger ett extra skydd till ledytorna.

 

  • Slemsäck
    Slemsäckarna är elastiska, vätskefyllda och rörliga kuddar som ligger mellan rörliga muskler, senor och ben för att minska friktion och tryck.

Ledband och senor

Utöver meniskerna skyddas knät av komplexa och fasta ledbandsstrukturer, så kallade ligament. Tillsammans med senorna styr de rörelsen i knäleden och stabiliserar den tillsammans med musklerna. Ligamenten består av bindvävsfibrer och har få blodkärl och nerver. De har därför begränsad möjlighet att återuppbyggas.

Knäets uppbyggnad, bild framifrån

 

Höger knä, bild proximalt

  • Sidoledband (Lig. collaterale)
    För att förhindra att knäleden förskjuts i sidled stabiliseras leden av inre och yttre ledband.

 

  • Korsband (Lig. cruciata genus)
    Korsbanden inne i knäleden är viktiga för att stabilisera knäleden. De förhindrar att lår- och underbenet förskjuts framåt eller bakåt samt begränsar rotationen.

 

  • Knäskålssena (patellasena) (Lig. patellae)
    Patellasenan förbinder knäskålen mot skenbenet och ser till att denna styrs exakt. Ovanför knäskålen utgör den dessutom förbindelsen mellan den stora främre lårmuskeln och skenbenet.

Orsaker till knäsmärtor

Skador och sjukdomar i knät

I Tyskland drabbas omkring 10 miljoner människor regelbundet av knäsmärtor. Det finns många orsaker till dessa smärtor.

Utlösande faktorer kan vara: 

  • Akuta skador till följd av olyckor som benbrott, kapselskador, skador på ledband, menisk och brosk. Knäskador utgör omkring en fjärdedel av alla idrottsskador och ökar stadigt på grund av att vi är sämre tränade.
  • Inflammationer och reumatiska sjukdomar som artrit, reumatism, slemsäcksinflammation, bakercysta och Bechterews sjukdom är vanliga orsaker till knäsmärtor.
  • Metaboliska sjukdomar eller blodsjukdomar som gikt, pseudogikt, järnöverskott eller blödarsjuka kan också utlösa knäproblem.
  • Förslitningar som meniskskador och gonartros leder utan kontinuerlig behandling ofta till kroniska besvär.
  • Överbelastningar och felställningar som för hög knäskål, patellaförskjutning, ko- eller hjulbenthet är orsaker till patellofemoralt smärtsyndrom, patellatendinit (även kallat hopparknä eller Jumpers Knee), Osgood-Schlatters sjukdom samt det välkända löparknät (Runners Knee).
  • Även ärftliga faktorer och autoimmuna sjukdomar som kronisk polyartrit, Lupus erythematosus, osteokondrit, patelladeformation eller Ehlers-Danlos syndrom är möjliga orsaker till knäsmärtor.

Till det yttre kan knäsmärtor synas som svullnader, rodnader eller blodutgjutningar, en ilande eller huggande smärta känns då vid varje steg. 

Områdena där smärtorna är tydligast kan ge en vägledning till vilka sjukdomsbilder som kan ligga bakom.

Följande översikt är sorterad efter smärtans lokalisering och har enbart som syfte att utgöra en första källa till information och orientering. 

För en giltig diagnos och lämplig behandling ska du alltid kontakta läkare! 


Lokalisering: Var uppstår smärtorna i knät? 

Knäsmärtor fram (knäskål) 


Om smärtan är koncentrerad till knäskålen, främre lår- och underbenet samt patellasenans fäste nedanför knäskålen brukar man tala om främre knäsmärta. När smärtan uppträder för första gången eller vilka situationer som utlöser smärtan kan vara en indikation på orsaken till sjukdomsbilden.

I vilken situation uppstår smärtan? 


Knäsmärtor bak (knäveck) 


Det kan finnas flera orsaker till smärtor i knävecket. Situationen då smärtorna uppstår först eller frekvent kan vara en indikation på en viss sjukdomsbild.

I vilken situation uppstår smärtan? 


Knäsmärtor på insidan av knäleden

Om smärtorna uppstår främst på insidan av knäleden, omgivande mjukdelar, inre ledbandet samt vid inre lår- eller underbenet kallas det inre knäsmärta. När smärtan uppträder för första gången eller när den är mest kännbar kan ge en indikation på orsaken till sjukdomsbilden.

I vilken situation uppstår smärtan? 


Knäsmärtor på utsidan av knäleden

Om smärtorna uppstår främst på utsidan av knäleden, omgivande mjukdelar, yttre ledbandet samt vid yttre lår- eller underbenet kallas det yttre knäsmärta. Situationen då smärtorna uppstår först eller frekvent kan ge en indikation på en viss sjukdomsbild.

I vilken situation uppstår smärtan? 


Smärtor i hela knät 

I detta fall kan smärtorna inte lokaliseras exakt. De känns i hela knät och kan även stråla ut i närliggande områden. När smärtorna uppstod för första gången eller när de oftast uppträder kan vara en indikation på vilken sjukdom det handlar om.

I vilken situation uppstår smärtan? 


Vilka möjligheter finns det att behandla knäsmärtor?

Bandage och ortoser för avlastning och stabilisering 

Juzo har ett stort utbud av specialanpassade hjälpmedel för flera olika indikationer.

Knäbandage

Knäbandage stödjer knäleden vid stukningar eller kraftiga blåmärken, efter operationer eller vid särskilda felställningar. Tack vare kombinationen av olika innovativa och avancerade sticktekniker har knäbandagen från Juzo en fantastisk passform. Högfunktionella material leder bort fukt från kroppen extra snabbt. För dig innebär det högsta komfort, perfekt passform och maximal rörelsefrihet.

JuzoFlex Genu Xtra knäbandage

Knäortoser 

Knäortoser gör det möjligt att ingripa mer kraftfullt i de aktuella rörelserna än flexibla knäbandage. Den skadade knäleden kan avlastas, stabiliseras och styras med hjälp av styva element. Dessutom går det att tillåta enbart rörelser inom ett individuellt inställbart område, eller fixera leden fullständigt. Ortoser kan anpassas efter behandlingsbehovet och hjälper på så sätt till att uppnå önskat behandlingsresultat.

JuzoPro Genu Soft knäortos

Mediciner mot knäsmärtor 

Om knäsmärtorna endast förekommer tillfälligt kan de under en begränsad tid behandlas med smärtstillande medel. Vissa preparat motverkar inflammationer och svullnader. De finns i tablettform, som smärtplåster och som salvor eller kylande gel. Du bör emellertid alltid kontakta läkare för att utreda orsaken till smärtorna.


Fysioterapi vid knäsmärtor

I helhetskonceptet för att behandla smärtor i knät är fysioterapi en viktig del. Vid knäsmärtor består fysioterapin av såväl aktiva som passiva övningar. Det innebär rörelser som patienten genomför själv och övningar och tänjningar där fysioterapeuten leder och styr rörelsen. Förutom i akuta fall används fysioterapi även i samband med prevention och rehabilitering.


Värme- och köldbehandling vid knäsmärtor

Om det hjälper med värme eller kyla vid knäsmärtor beror på orsaken. Huvudregeln är att det oftast hjälper med kyla vid akut smärta och inflammation. Kylan kan dämpa svullnader och hämma inflammationen. För att förhindra frysskador ska is- eller kylkompresser lindas in i en tunn handduk och aldrig läggas direkt mot huden. Vid kroniska tillstånd som artros hjälper värme bättre, eftersom den ökade blodcirkulationen gör att restprodukter från ämnesomsättningen och smärtutlösande produkter transporteras bort snabbare. 


Vad du kan göra själv om du har ont i knäna

Vardagstips för stabila knän

För en lyckad helhetsbehandling mot knäsmärtor behöver du själv vara aktiv.

Regelbunden träning
Friska ben med starka, smidiga muskler, ledband och bindvävsstrukturer är mindre benägna att drabbas av knäproblem och -smärtor. Träna därför regelbundet benens koordination och muskler med fysisk aktivitet som är skonsam för knäna och gör särskilda övningar för att stärka dina knän.

Rörelse vs. belastning
Rörelse är viktigt för en frisk knäled. Se dock till att det handlar om skonsamma rörelser. Hög, ensidig och framför allt konstant belastning ska undvikas.

Bära tungt
Undvik att bära tungt på ett monotont sätt, och bär på ett sätt som skonar knäna med t.ex. en ryggsäck.

Rätt skor
Skorna är viktiga för friska knän. Dina skor ska ha sulor med dämpning. Även höga klackar kan leda till problem och bör därför bara användas tillfälligt. Ortopediska inlägg kan jämna ut felställningar.

Sund kost
Sund kost är A och O. Varje kilo övervikt belastar även dina knän. Det är viktigt att äta tillräckligt med fibrer och minska intaget av fett och socker. 

En kvinna som joggar bär knäortosen JuzoPro Patella Xtec Plus

Övningar för att stärka knät

För att stärka benen och knäna eller främja rehabiliteringen efter en skada har vi sammanställt några övningar som är enkla att göra dagligen. Om du har en akut skada ska du tala med din läkare om vilka övningar som är lämpliga för dig. 

 Upprepa stretchövningen två gånger på varje ben.

  • Ställ dig på ett ben. Stödbenets knä ska vara lätt böjt.
  • Ta tag i foten på det andra benet och dra foten mot sätet.
  • Håll fast foten med händerna.
  • Håll kvar denna position i ca 20 sekunder och byt sedan ben.

 

Tänk på följande: Ryggen ska vara rak under denna övning. 

Man som stretchar benet

Utfallssteg

Man som gör utfallssteg

Gör 12 utfallssteg och upprepa detta tre gånger. 

  • Stå med benen höftbrett isär och håll överkroppen upprätt.
  • Spänn magmusklerna.
  • Ta ett stort kliv framåt med ena benet.
  • Låret och underbenet på det främre benet ska bilda en rät vinkel.
  • Sänk det bakre benet till strax ovanför golvet.
  • Håll positionen en kort stund och gå sedan tillbaka till utgångspositionen.
  • Byt ben efter varje utfallssteg.

 

Tänk på följande: Ryggen ska vara rak under denna övning.


Knäböj

Gör 12 knäböj och upprepa denna styrkeövning tre gånger. 

  • Ställ dig rakt med något bredare än höftbrett mellan fötterna.
  • Belasta båda benen jämnt.
  • Böj benen lätt och skjut samtidigt ut sätet bakåt.
  • Gå inte djupare ned än att knäna fortfarande är bakom tåspetsarna.
  • Håll positionen en kort stund och räta sedan upp kroppen.

 

Tänk på följande: Håll ryggen rak och spänn magmusklerna under denna styrkeövning. 

Kvinna som gör knäböj