Manuellt lymfdränage (MLD) är en speciell massageteknik som främst syftar till att förbättra lymfflödet i kroppen och mjuka upp hård vävnad. Till skillnad från vanlig massage koncentrerar sig MLD på det lymfatiska systemet, som spelar en viktig roll för ”avgiftningen” i kroppen. Denna medicinska massage utförs av specialutbildade lymfterapeuter, för det mesta fysioterapeuter med en påbyggnadsutbildning. Genom mjuka, cirklande och pumpande rörelser transporteras överflödig vätska bort från vävnaden och avflödet av lymfvätska förbättras. Utöver avsvällning används det även för smärtreduktion och avspänning.
Manuellt lymfdränage är en speciell fysioterapeutisk metod resp. medicinsk form av massage som stimulerar lymfsystemet. Efter blodomloppet är lymfsystemet det viktigaste transportsystemet i den mänskliga kroppen. Det består av lymfatiska organ och kärl som transporterar bort slaggprodukter. De enskilda lymfbanorna slingrar sig genom hela kroppen och slutar i lymfkörtlar där lymfvätskan filtreras. Ett stort antal lymfkörtlar sitter runt halsen, i armhålorna och kring ljumskarna. Andra sitter djupare i kroppen, till exempel i buken. MLD används ofta för behandling av lymfödem, alltså en överflödig ansamling av lymfvätska. Behandlingen består av olika tekniker. Genom mjuka, rytmiska och cirklande rörelser med händerna på huden stimuleras avflödet av vätskan i lymfbanorna. MLD verkar avsvällande och minskar spänningssmärtor. Även vid lipödem kan manuellt lymfdränage vara till hjälp. Lipödem är en smärtsam störning i fettvävnaden i ben eller armar. MLD kan visserligen inte reducera eller förminska fettcellerna, men däremot minska smärtor och göra vävnaden lite mjukare.
Under manuellt lymfdränage ligger patienten bekvämt på en brits. Lymfterapeuten använder händerna för att utföra speciella grepp med mjuka rörelser för att stimulera lymfflödet. Här ska kroppens naturliga lymfflöde följas för att frigöra stockningar och leda vätskan i riktning mot lymfkörtlarna, där den filtreras och leds vidare. Denna teknik kräver skicklighet och precision för bästa resultat.
Manuellt lymfdränage på överkroppen
Innan behandlingen påbörjas görs en utförlig anamnes där man frågar efter befintliga sjukdomar och besvär. Med MLD frigör terapeuten avflödesvägarna systematiskt. Man behandlar alltid flera kroppsområden för att aktivera olika delar av lymfsystemet. Lymfdränaget börjar med frigöring av lymfvätskans centrala avflödesvägar. Här förskjuts huden med cirkelformade rörelser i tur och ordning i gropen ovanför nyckelbenen, nedanför örsnibbarna, under armhålorna, vid mellangärdet, buken och ljumskarna. Här finns de viktigaste avflödesvägarna som då frigörs. På så sätt kan man skapa en sugeffekt som går ut i extremiteterna. Därefter följer de kroppsområden som egentligen ska behandlas, som ben eller armar.
Först förbereds vävnaden genom mjuka, cirklande rörelser och rytmiska tryck på lymfbanorna. Detta underlättar borttransporten av vätska från det berörda området. Till sist stimuleras lymfkörtlarna specifikt för att uppnå en kraftigare ”avvätskning” av vävnaden. Här används speciella grepp som kan anpassas individuellt efter behov.
De tre huvudriktningarna inom MLD utgår från Asdonk, Vodder och Földi. Enligt dr Emil Vodder finns fyra grundläggande grepp som kan beskrivas som pumpande grepp, roterande grepp, stående cirkel och djupare grepp. Alla utförs med mjuka och främst cirklande rörelser. Därmed stimuleras en sträckning. Man skiljer mellan en förskjutningsfas i riktning mot önskat avflöde och en passiv avspänningsfas. Greppen anpassas efter de olika kroppsdelarna.
Vid ett hårt (kroniskt) lymfödem krävs ytterligare grepp, exempelvis ringformat ödemgrepp, stort uppmjukande grepp och stort förskjutande grepp. Vid utförandet av dessa grepptekniker anpassas behandlingen efter vävnadens konsistens – ju fastare ödem, desto kraftigare tryck.
Med hjälp av dessa grepptekniker aktiveras lymfavflödet genom att lymfkärlens pumpeffekt förbättras. Greppen stimulerar nämligen en ökad pumpfrekvens hos de glatta muskelcellerna i lymfbanorna. När greppen upprepas flera gånger ökar genomflödet.
I princip kan ödem bildas i alla kroppens vävnader. Det vanligaste är att armarna eller benen drabbas. Dessa är följaktligen också de vanligaste områdena för manuellt lymfdränage. Men även på bålen, runt halsen, huvudet eller genitalierna kan det uppstå svullnader som kan behandlas med MLD.
Effekten från MLD genereras genom tryckuppbyggnad i vävnaden, stimulerande stretching, omväxlande tryck- och sugeffekt. Behandlingen har följande positiva effekter:
Fördelarna med manuellt lymfdränage är många. Utöver minskning av svullnader och vätskeansamlingar kan det även användas för smärtlindring, avgiftning och en förbättrad hudbild. Dessutom främjar det patientens avkoppling och välbefinnande, vilket kan ha en positiv inverkan på både kropp och själ. Manuellt lymfdränage utgör därmed en heltäckande behandlingsmetod som verkar lindrande och avstressande såväl fysiskt som emotionellt.
* Det råder delade medicinska uppfattningar om denna effekt.
Manuellt lymfdränage är en viktig del i båda faserna av komplex fysikalisk ödemterapi (KFÖ) – avsvällnings- och underhållsfasen. KFÖ omfattar fyra grundläggande metoder:
Kompressionsbehandling
Genom att använda särskilda lymfologiska kompressionsförband (t.ex. Juzo SoftCompress i kombination med icke-elastiska kompressionsrullar) eller medicinska reglerbara kompressionssystem (t.ex. Juzo ACS Light eller Juzo Compression Wrap) främjas lymfavflödet under avsvällningsfasen och säkrar ett lyckat resultat för avsvällningen.
I underhållsfasen används medicinska kompressionsprodukter (t.ex. Juzo Expert).
Avsvällande rörelseövningar
Speciella övningar kan främja lymfflödet. Kombinationen av kompressionoch rörelse är optimal.
Hudvård
Det är viktigt att vårda huden rätt för att undvika infektioner.
Manuellt lymfdränage
Denna speciella massagetyp syftar till att leda bort ansamlad vätska från vävnaden. Den kan användas på ben, armar, ansikte och bål.
Dessa fyra beståndsdelar av KFÖ är endast möjliga med en stor andel självbehandling.
Manuellt lymfdränage har visat sig vara ytterst effektivt för behandling av lymfödem. Ett lymfödem kan ha olika orsaker såsom skador, operationer eller medfödda störningar i lymfavflödet. Ett lymfödem uppstår när lymfavflödet till följd av en kronisk, inflammatorisk sjukdom i interstitium (utrymmet mellan celler, vävnad, organ) har en störning så att vätskan samlas i vävnaden. Det orsakar rörelsebegränsningar och en förhöjd infektionsrisk. Den ökade lymflasten kan på sikt orsaka allvarliga kärlskador. Genom att MLD stimulerar lymfflödet hjälper det till att reducera svullnader, förbättra ämnesomsättningen och stärka immunsystemet.
Läs mer om ämnet lymfödem på vår ”bra-att-veta”-sida: Lymfödem.
Även vid behandling av lipödembesvär har manuellt lymfdränage visat sig vara effektivt. Utöver minskning av svullnader och vätskeansamlingar kan det även användas för smärtlindring. Här stimuleras smärtreceptorerna i huden, så kallade C-fibrer. Därmed kan smärttröskeln höjas och smärtorna minskas. Efter behandlingen kan lipödempatienterna uppleva lätta ben och mjukare vävnad. Då de flesta lipödempatienter även lider av adipositas (fetma) och därmed löper risk att drabbas av fetmarelaterat lymfödem, kan flera sjukdomsbilder behandlas samtidigt med MLD.
Mer information om denna sjukdom hittar du också på ”bra-att-veta”-sidan: Lipödem.
Det finns många skäl till att använda manuellt lymfdränage efter en operation. För det första innebär en operation oftast att man skär i huden. På grund av lymfbanornas placering direkt under huden skärs de nästan alltid av under operationer. Detta leder till en ansamling av vätska, som kan minskas med hjälp av MLD. Dessutom främjar behandlingen nybildningen av lymfkärl i den genomskurna vävnaden. Rörelseförmågan efter ett ingrepp är ofta begränsad, eller också ordinerar läkaren vilo- och regenereringsfaser för att få ett lyckat resultat av operationen. Det innebär att muskelpumparnas insats för att transportera vätska begränsas avsevärt. Därför rekommenderas behandling med hjälp av manuellt lymfdränage efter ett operativt ingrepp. Inom ärrbehandling ger MLD förbättrad rörlighet hos ärret. Dessutom kan det även här lindra smärtor och främja läkningsprocessen.
Beslutet om när MLD kan utföras efter en operation beror på olika faktorer, t.ex. typen av operation, den individuella patientsituationen och läkarens rekommendationer. Även sårläkningens faser spelar roll.
Även före en operation kan manuellt lymfdränage användas för att minska en svullnad till följd av en skada eller sjukdom, och på så sätt underlätta ingreppet.
Allt som är värt att veta i detta ämne hittar du också på ”bra-att-veta”-sidan: Ärr.
Under graviditeten lagrar vissa gravida lymfvätska i vävnaden på grund av de förändrade hormonnivåerna. Följden är ödem i ben och fötter, ibland även i armar och händer. Besvären kan lindras genom manuellt lymfdränage och användning av kompressionsstrumpor. Undvik djupgående lymfdränage i buk- och bäckenområdet.
Du hittar mer information om detta ämne i vår artikel ”Ett succépar: Graviditet och kompression”!
Manuellt lymfdränage är en skonsam behandlingsform som normalt inte har några allvarligare biverkningar. För att få så bra resultat som möjligt bör den ändå utföras av kvalificerade terapeuter. Vid vissa sjukdomar eller individuella tillstånd kan det finnas kontraindikationer som man måste ta hänsyn till före behandlingen.
På grund av den större mängden vätska i blodomloppet ökar samtidigt belastningen på hjärtat. Det kan innebära en risk om det föreligger hjärtsvikt (hjärtinsufficiens). Lymfdränage ska därför alltid vara väl genomtänkt.
De viktigaste kontraindikationerna:
Fråga alltid din läkare om det föreligger några kontraindikationer för manuellt lymfdränage hos dig.
Kan man utföra manuellt lymfdränage på sig själv?
Vid manuellt lymfdränage behandlas hela kroppen i liggande läge systematiskt med särskilda grepptekniker. Av denna anledning lämpar metoden sig inte eller endast delvis för självbehandling. Cirkelrörelser vid nyckelbenen, under armhålorna eller öronen och på magen kan utföras av patienten själv efter instruktioner. På armarna kan vissa grepp utföras själv efter instruktioner. Delar av kroppen som är svårare att komma åt är mindre lämpliga. Benen ska helst inte behandlas av patienten själv, eftersom vinklingen av låret orsakar en böj i ljumskområdet som är viktigt för lymfflödet.
Fler möjligheter: Stimulerande andnings- och rörelseövningar eller IPK (intermittent pneumatisk kompression) resp. även AIK (intermittent kompression med apparat) genom behandling med en lymfpulsator.
Vad ska man tänka på före manuellt lymfdränage?
Vad ska man tänka på efter manuellt lymfdränage?
Hur länge kvarstår effekten av manuellt lymfdränage?
Normalt kvarstår effekten av ett lymfdränage i ca 24 timmar. Just i avsvällningsfasen bör därför behandling helst ske varje dag.
Hur ofta och hur länge ska MLD genomföras?
Frekvensen och varaktigheten är mycket individuella och beror på olika faktorer, exempelvis sjukdomsbild, symptom, andra behandlingsåtgärder och livsstil. Personer som motionerar regelbundet behöver för det mesta behandlas mindre ofta än inaktiva personer. Kroniska sjukdomar som ett primärt eller sekundärt lymfödem eller ett lipödem kräver kontinuerlig behandling. Under graviditet eller efter operationer ska behandlingen genomföras tills svullnaden inte längre uppstår även utan behandling.
Hur ordineras MLD?
Hos vissa drabbade råder oklarheter kring möjligheterna att ordineras MLD. För det mesta ordineras 6 till 10 behandlingar. Vid kroniska sjukdomar kan upp till 36 enheter ordineras för 3 månader.
Vid vissa diagnoser belastas inte ”läkarbudgeten”. Bland dessa finns även lymfödemdiagnoser från stadium II. MLD-recept för lipödempatienter är ”budget-neutrala” – denna reglering gäller till slutet av 2025. För lipödem gäller ett s.k. särskilt ordinationsbehov, för kroniska lymfödem ett s.k. långvarigt behov av läkemedel. Beroende på ödemets omfattning och svårighetsgrad pågår MLD i 30, 45 eller 60 minuter. Detta anges på receptet.
Vad ska stå med på receptet för ett manuellt lymfdränage?
Den viktigaste informationen för patienterna på MLD-receptet är antal, frekvens (t.ex. 1–2 x i veckan) och varaktighet:
Fr.o.m. oktober 2024 ska flexibla MLD-tider införas.
Hur länge gäller ett MLD-recept?
Från utfärdandedatum gäller receptet i regel 28 dagar. Vid akut behandlingsbehov ska behandlingen påbörjas inom 14 dagar. Avbryt inte behandlingen i mer än 14 dagar utan särskilda skäl.
Täcks kostnaden för manuellt lymfdränage av sjukkassan?
Ja, om manuellt lymfdränage ordineras av läkare täcks kostnaden av sjukkassan. Effekten har påvisats i flera studier och behandlingen räknas som en effektiv behandlingsmetod som är beprövad sedan decennier. Patienterna behöver emellertid betala en lagstadgad avgift, såvida du inte är befriad från denna. Patientavgiften uppgår till 10 % av läkemedelskostnaderna samt 10 euro per ordination.
Vid de flesta diagnoser belastar inte MLD-ordinationer budgeten för läkare inom socialförsäkringen.
Finns det någon utbildning för att bli lymfterapeut?
Utbildning och kvalifikationer är avgörande för en lyckad behandling. Lymfterapeut är inget klassiskt yrke utan en vidareutbildning som leder till certifiering. För det mesta vidareutbildar sig fysioterapeuter eller medicinska massörer vid godkända lärosäten med syftet att få ytterligare kvalifikationer. Utbildningen som inkluderar ett slutprov pågår i regel under flera veckor och tillhandahåller teoretiska kunskaper om lymfsystemet och praktiska färdigheter i utförandet av speciella massagemetoder. Detta är en förutsättning för att få erbjuda och utföra manuellt lymfdränage. För att hålla sina kunskaper uppdaterade och lära sig nya tekniker bör lymfterapeuter vidareutbilda sig regelbundet.